Don't forget to be awesome

Jag är en kämpe.

2016-02-10 // 07:08:48 // Vardag, psykisk ohälsa
Ibland är det svårt att fortsätta vara stark, och nu har jag återigen gått in i en sån period. Jag klarar inte av att vara stark, jag vill inte vara bland människor, helst vill jag inte existera. Människor träffar mig och hela tiden påpekar dom vilken drivkraft jag har, att jag nästan jämt är glad. Men skulle dom se vad som pågår på insidan skulle dom inte säga det. Jag håller på att gå sönder, jag orkar knappt ta mig upp till skolan. Hur ska man finna den lilla ljuspunkten i vardagen som får en att vilja fortsätta? Detta är så ohållbart. Snart orkar jag inte mer. Jag har vart stark för länge. 

Varför har människor svårt att se andra lyckliga?

2016-02-04 // 13:35:59 // Vardag
Som rubriken lyder, varför kan inte folk acceptera andras lycka? 
Detta är det ganska känsligt ämne som sällan tas upp men just nu är jag så trött, jag är så trött på att andra aldrig kan acceptera andras lycka och att människor går all in för att förstöra för andra. Är ni i sådant stort behov att få andra att må dåligt? Bara för att hen skaffar en partner så behöver man inte förlora kontakten med varandra. Bara låt folk vara lyckliga, om det så behövs att du drar på skygglapparna. För en dag kanske det är du som står där och personen du försökt förstöra för förstör för dig.