Ibland låter man ju inte bli att tänka. Är det verkligen för mycket begärt att få känna sig älskad någon gång? Man ska ge och ge och ge konstant. Det ända man sällan begär tillbaka, är en liten omtanke. Även om det är ett litet "hur mår du? Jag tänker på dig" så kan det göra så himla stor skillnad. 

En annan sak är ju även att väldigt många killar man har pratat med, dom har liksom sagt det "men jag vill inte ha någonting annat än sex" och sen blivit irriterade när jag förklarat att jag inte tänker finna mig i att vara någon sidechick bara för att de endast vill ha min kropp. Jag vill ha någon som älskar mig för att jag är jag, inte för att ha någon att ligga med. Sjunker inte till den nivån, för killen jag ska ha ska tycka att jag är den finaste tjejen i hela världen. Inte något jävla knullobjekt.